JAG ORKAR INTE MER

Innan ni börjar läsa vill jag bara göra klart för er hur pass mycket min tillvaro just rasat samman. I och med ett besked jag fick idag så försvann trygghetskänslan här hemma, och jag kommer säkerligen inte bo kvar så länge till. För jag har fått nog, och jag orkar inte mer.

Tillägnad huvudpersonen i detta

Jag förstår verkligen inte, jag vet inte vad jag ska göra. Jag har en seriös panikattack just nu, fylld utav ångest och annat kallat hat som jag verkligen hatar att känna. Som person är jag inte hatisk, men när det finns en person som lyckas kalla fram denna otroligt hemska känsla så har den verkligen gjort något som jag inte kan acceptera.
Tårar rinner, inte för att jag är ledsen, utan för att jag är så frustrerad, arg, förbannad!


När jag fick just det beskedet idag, efter en dag fylld utav lycka, så rasade verkligen allt. Jag kan känna mig trygg ett tag till, men frågan är hur länge. En viss person ska flytta in, mitt emot oss, högst upp. En person som förstörde tillvaron på förra stället jag bodde på, som nu helt enkelt köpt en lägenhet mitt emot oss, antagligen för att göra livet extra surt för oss. Inte nog med att han förändrades drastiskt under bara några månader, han blev jävligt aggresiv. Och att ha honom rakt mitt emot oss är helvetet som bara väntar på att bryta lös. Tack som fan över att vi har Eskil, så slipper jag oroa mig för min far när han är ute och går själv.

Jag har panik och en rejäl ångest just nu. Jag vet inte vad jag ska göra, för jag känner mig så jävla hjälplös och så förbannat ilsken på borättsföreningen som säljer en lägenhet till en sån som sådan! Låt mig säga som så att han har ett par prickar i brottsregistret också, skulle inte förvåna mig ett dugg, efter alla polisanmälningar han dragit på sig. Och han jobbar just nu med ungdomar! ALLA ÄR IDIOTER I DETTA SAMHÄLLE! Iallafall bland de som styr!

Jag tackar innerligt för aggresiv musik, så som Children of Bodom ni har där uppe. Hade jag inte haft sådan musik hade jag antagligen gjort något dumt just nu. För jag håller på att bli riktigt jävla förbannad, och när jag är förbannad kan jag inte kontrollera mig själv, och Gudarna ska veta vad jag kan göra då.
Just nu har jag en instinkt att bara fly. Jag vill bara det. Fly iväg, ifrån den här stan, ifrån det här landet, långt långt bort där inga behöver dra fram dessa sidor hos mig. För jag blir inte så här naturligt, det retas fram, min bägare blev helt plötsligt mycket mindre och genast mer än halvfull....
Ps, fan vad skönt att skriva av sig...